Adolfströms bruks arkiv

Adolfströms bruks arkiv in Norrbottens län
CountyNorrbottens län
ProvinceLappland
Source typeIndividual archive
InformationDen 12 december 1768 begärde och den 23 december 1769 erhöll landskamreraren i Västerbottens län Nils Bergström i Umeå mutsedel på det år 1659 av en dansk strövkår ödelagda gruvfältet på Nasafjäll i Arjeplogs socken. Vid ett sammanträde i Piteå stad den 12 juni 1770 beslöts att bilda ett bolag med 100 lotter. Vid bolagsstämman i Piteå den 2 april 1771 antogs en bolagsordning för intressenterna i Nasafjälls silververk. Till bolagets första direktörer synes landskamrer Nils Bergström och befallningsman Zach. Renhorn ha blivit valda.
Ansökan om privilegier tillstyrktes den 16 april 1771 av länsstyrelsen i Umeå och den 17 februari 1774 utfärdade bergskollegium privilegier för nya Nasafjälls silververks bolag.

Hyttplatsen, som var belägen vid Laisälven cirka 7- 8 mil nedanför Nasafjäll kallades fr o m början av år 1775 för Adolfström och anläggningsarbetena där utfördes somrarna 1774 och 1775. Sommaren 1775 blev anläggningen
så pass färdig att smältningsförsök kunde utföras på hösten s å. Även under 1776 fortsatte anläggnings arbetet på hyttplatsen.

Vid hyttanläggningarna vid Adolfström uppfördes på 1770-talet ett större boningshus inrymmande en kyrksal och bostad för brukspredikanten. Som brukspredikant kallades 1774 Jonas Risberg. År 1785 förklarade bolaget att Risberg icke hade något där att i ämbetet vidare förrätta.

Efter diverse ekonomiska turer övertogs driften av bruket år 1797 av notarien och direktören Fredrik Jönsson. Under hans tid synes verksamheten vid hyttan ha legat nere åren 1797-1800. På hösten 1801 lämnade Fredrik Jönsson bruket och 1802 överläts driften av bruket till majoren Georg Staël von Holstein.

Under år 1802 utfördes en del reparationsarbeten och ombyggnader vid hyttan i Adolfström. Två nya kalcinationsugnar byggdes, högugnen nedtogs och en förbly- ningsugn uppfördes i stället, hyttdammen reparerades, en ny bro byggdes över strömmen och ett nytt kvarnhjul insattes varjämte även mangårdsbyggnaderna reparerades.

År 1803 startades vid Adolfström betydande odlingsarbeten.

Majoren Staël von Holstein synes år 1810 ha lämnat bruket som en utfattig och ruinerad man. Därmed upphörde bergverksrörelsen fullständigt.

Själva bruksanläggningen med byggnader, inventarier och redskap tillhörde alltjämt silververksbolaget, men då inga direktörer längre fanns och inte heller någon styrelse som hade intresse av att övervaka anläggningen, betraktade brukets hyttmästare denna som sin egendom och sålde redskap och inventarier åt olika håll.

Sommaren år 1821 annonserade några av Nasafjälls silververks lottägare i Post- och Inrikes Tidningar och utlyste en bolagsstämma att hållas i Råneå. Men då hela hyttanläggningen utom boningshusen plötsligt brann ner, vilket innebar att ett återupptagande av bruksrörelsen eller någon redovisning av inventarierna ej kunde komma i fråga.

Arkivet inkom 1978 med leverans från norra bergmästardistriktet i Luleå.
NADSE/HLA/3010480
Volume from Adolfströms bruks arkiv
  Remaining documents

ArkivDigital - Swedish Genealogy online
  opens the volume in ArkivDigital online. You need a subscription.
  shows information about the volume in Swedish when the mouse pointer is over the icon.
  adds the volume to shopping cart. It is also possible to order individual volumes on CD/DVD and the price is presented in Swedish kronor (SEK) to the right of the icon.

NameYear  
Remaining documents
See: Adolfströms bruks arkiv GI:1 1775 - 1777  82 SEK
Adolfströms bruks arkiv GII:1 1775 - 1793    258 SEK
Adolfströms bruks arkiv GI:1 1777    82 SEK

Volumes - all

NUMBER OF IMAGES

85 276 304

More info about our color images

  Cart



Start the program